Orkidéakuten

Jag har verkligen inte några gröna fingrar och det är väldigt sällan jag får en orkidé att blomma om. De få gånger jag har lyckats har det kommit en eller möjligtvis två stackars blommor.
I veckan fick jag reklam om att Blomsterlandet nära jobbet har orkidédagar med orkidéakut torsdag, fredag och lördag. Jag borde ge det en chans tänkte jag.
Så idag på lunchrasten packade jag in en av mina orkidéer i tidningar och bubbelplast för att skydda den mot Rysskylan och traskade iväg till affären.

Väl framme möttes jag av en mycket entusiastisk Göteborgare som förklarade och förklarade.
Min planta hade gett ifrån sig ett litet skott som suttit där i ungefär tre år. Det var nu mer än hög tid att klippa navelsträngen, så den skiljde han åt från sin mamma. Först fick skottet dra i vatten en stund innan den planterades i en egen kruka. Mamma planta fick rensa bort lite gamla rötter och flytta till en större kruka.

Den här informationen hann jag snappa upp:

    • Orkidéers trivseltemperatur är 18 grader eller mer.
    • En brudorkidé man köper är normalt 4 år gammal.
    • Vill man stressa fram stänglar så sänk temperaturen till 17 grader.
    • Vattna när rötterna har fått en gråaktig ton. (de får då en grön färg)
    • Tillsätt växtnäring vid var tredje vattning.
    • De behöver utrymme i krukan för att blomma.
    • Klipp bort döda bruna rötter.

Nu väntar jag med spänning på vad som kommer att ske med mina orkidéer efter att jag chockar dem med svängrum i krukorna och näring .

Före orkidéakuten
Efter orkidéakuten

 

Njurbäckenbotteninflammation

Augusti 2010
Lillasyster var mycket sjuk på sin andra födelsedag. Hon hade över 40 graders feber i fyra dagar. På Vårdguiden (sjukvårdsupplysning) sa de att vi inte skulle titta så mycket på temperaturen utan allmäntillståndet. Hon var ju ovanligt pigg för att ha över 40 grader så vi avvaktade, men febern ville inte ge med sig och tillslut åkte vi in till Astrid Lindgrens barnsjukhus. Där kunde de efter en grundlig undersökning med bland annat urinprov och ultraljudsundersökning konstatera att hon hade njurbäckenbotteninflammation.

Februari 2011
Det dröjde sedan över sex månader innan hon fick komma på njurröntgen för att se om hon hade fått någon ärrbildning på njurarna. Under den tiden fick hon dagligen ta 1 ml profylaxmedicin i förebyggande syfte för att hålla eventuella urinvägsinfektioner i schack. Njurröntgen visade en viss ärrbildning.

Mars 2011
Efter ytterligare en månad blev hon kallad till röntgen av urinblåsan och då fann de att hon hade reflux på båda urinledarna. D.v.s att allt urin inte kommer ut den normala vägen utan en del läcker ut genom urinledarna upp till njurarna. Efter konsultation beslutade vi att hon skulle opereras för att slippa att äta profylaxmedicin varje dag fram till sex-årsdagen.

Oktober 2011
Efter en lång väntan kom tillslut sju månader senare en kallelse från Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna och dagen för operation infann sig. Vi satte på plåster med emblakräm på båda händerna och armvecken innan vi åkte hemifrån. Väl framme fick Lillasyster en söt liten sjuksäng och ganska snart landade ett flygplan på hennes ena hand. Ytterligare några timmar lek och bokläsning gick innan det var dags att åka till operationssalen. Jag trodde att jag var en cool mamma, men att se sitt barn sövas med narkos var jobbigt och en tår trillade ner för min kind. Jag var inte beredd på att det skulle gå så snabbt för henne att somna in. – God natt mamma! Sa personalen och en sköterska följde mig ut ur salen. Själva ingreppet ”deflux” tog bara 30 minuter, sedan fick jag vänta på att Lillasyster skulle vakna inne på uppvaket. Hon sov i en och en halv timma, sedan fick hon en glass till frukost för ”de är lite tokiga på barnsjukhus”.

Januari 2012
Den 18e januari var det dags att röntga urinblåsan igen för att se att reflux-hålen hade läkt ordentligt. Lillasyster var vid gott mod och införstådd i att de skulle ta bilder av hennes mage. Jag hade dock undanhållit den lilla detaljen att det skullen in en liten slang i hennes urinrör. Det gjorde ont, jätteont. Lillasyster skrek som en stucken gris – Jag vill heeeeem, jag vill va me pappaaaa! De misslyckades att träffa rätt första gången, men trots lugnande fick de inte göra ett nytt försök. Vi fick åka hem utan genomförd röntgen.
Två dagar senare ringde läkaren fån urologen och sa att vi inte behövde utsätta henne för röntgen igen. Operationen ser ut att ha gått bra och hon kan sluta med den förebyggande medicinen. Vi måste dock vara vaksamma på urinvägsinfektioner.

Jag vill här ge en eloge till alla fantastisk personal på Astrid Lindgren i Solna och Huddinge. Ni är underbara och kan verkligen konsten att få barnen att trivas trots en obehaglig situation.

Fotnot: Min dotter är en livlig liten tjej och vi har inte märkt att hon har lidit nämnvärt av sin reflux. Hon kommer med största sannolikhet inte ha några men av det här längre fram i livet :). Hoppas att dessa ord har hjälpt dig som är i samma situation.

Bryssel Bruxelles Brussels

 

I veckan hade jag nöjet att åka till Bryssel för jobbets räkning. Det är mitt andra besök till EUs och Belgiens huvudstad, men det var elva år sedan senast.

Bryssel visade sig inte från sin bästa sida då det småregnade och var runt 5 grader varmt. Det är dock varmt för årstiden och påskliljorna stod i full blom.
Jag bodde på Hotel des Colonies på Rue des Croisades 6-10 (***) i närheten av shoppinggatan Rue Neuve. Om du ska bo här och tar tåget från flygplatsen så kliv av vid Gare Bruxelles Nord, då har du bara 5 minuters promenad till hotellet. Det gjorde inte jag utan gick ca 1,5 km från Gare Centrale, men jag hade inte någon brådska och det var trevligt att bekanta sig med staden.

Kvällen ägnade jag tillsammans med min jobbkontakt och hennes man som hade engagerat sig oerhört för att visa mig sin huvudstad. Efter middag på Chez León, gick vi en sightseeingpromenad på ca 1 ½ timma. Allt var förstås stängt, men det var en liten skara människor ute i rörelse. Vi började på Grand Place och promenerade vidare till Maneken Pis, Mont des Arts, Cathedrale Michaelis, Operan (fd La Monnaie), Galeries St Hubert och Place de Martyres innan vi skildes åt utanför mitt hotell vid midnatt.

Jag vill helt klart åka hit igen och uppleva mer, för en halvdag är på tok för lite.

Här följer ett axplock av mina bilder.

Hotellfasad

 

Grand Place

 

Cathedrale Michaelis
Kung Baudouin I (1951-1993)

På lördagar blir Stökland Fiinland

Efter städeri = Fiinland

Mina tjejer bor större delen av veckan i Stökland. Att städa sitt rum står inte högst på prioriteringslistan och de är båda riktigt lata.
En dag i veckan har jag dock mitt trumfkort LÖRDAGSGODIS, det sätter fart på de små liven. Stökland transformeras snabbt till Fiinland, och när det är klart får det njuta av sitt fina rum och sötsaker.

När de får frågan var de trivs bäst är svaret från båda utan tvekan – Fiinland.
Jag undrar då varför det är så svårt att plocka undan de leksaker som det lekts med innan nya kommer fram?

Före städeri = Stökland

Lådor för små hemligheter


Ett inlägg till på pysseltemat eftersom det ligger mig varmt om hjärtat.

Med enkla medel blev två ganska tråkiga askar till hemliga lådor.

Jag använde mönstrade scrapbookpapper, tapetklister, pappersblommor och självhäftande “diamanter”.

Bokstäverna på den svarta lådan skrev jag ut på datorn, klippte ut och ritade av (spegelvänt) på baksidan av ett mönstrat papper.

Barnen visar stolt upp innehållet i sina askar, fast bara lite i smyg eftersom det är *visk* hemligt. Om ni inte lovar att berätta så kan jag kan avslöja att det i askarna snyggt och prydligt ligger barbieskor, leksaker från McDonalds, pärlor, små block, pennor och nyckeln tillspargrisen. *Schyyy!*

Skridskoglädje

150 spänn!
Åh, vad glad jag är att jag har återupptäckt skridskoåkningen. Det är så härligt att swischa fram och känna vinden i håret.

Eftersom vintern fram till nu inte har varit något vidare här i Stockholmsområdet, så har allmänhetens åkning varit en perfekt utflykt.
När investeringen av skridskor är gjord är det dessutom ett gratisnöje.
Jag fyndade mina och döttrarnas skridskor på Sport recycle i Hemmesta.

Storasyster tycker att det är riktigt roligt att åka skridskor. Lillasyster har inte riktigt fått kläm på tekniken ännu, men hon är enveten som få.

Härmed vill jag slå ett slag för allmänhetens åkning – gratis och kul för hela familjen. Glöm inte att ta med varmchoklad!

Vimsiga vimplar

Jag har hakat på vimpeltrenden för jag tycker att det blir så fint och ombonat i barnrum. De är väldigt enkla att sy. Så här gjorde jag:

1. Klipp ut ett vimpelmönster från en A4-sida. Mall att skriva ut finns här.

2. Lägg ut mönstret på dubbelvikt tyg, avigsidan utåt, rita av.

3. Lägg mönstret kant-i-kant med tidigare ritad vimpel och rita nästa, så sparar du tid och tyg.

4. Upprepa tills du har önskat antal. Variera mellan olika tyger. Jag använde mig av lakan, en klänning och några överblivna tygstycken.

5. Klipp ut dem och nåla ihop.

6. Sy längs höger och vänster kant med raksöm och ca 5mm sömsmån. Ovansidan lämnas öppen.

7. Vänd dem åt rätt håll. Klipp eventuellt bort lite sömsmån i spetsen så att det inte blir så knöligt där. Peta med en smal pinne för att få till spetsen så bra som möjligt.

8. Stryk. Sy eventuellt en stickning någon mm in på båda sidorna.

9. Nåla fast vimplarna på en snedremsa med några cm avstånd. Jag använde en tändsticka som avståndsmätare mellan mina. Sy fast vimplarna i snedremsan med raksöm.

10. Voilá! Ett jättefint blickfång till barnrummet.

Så här blev det i mina barns rum. 8 meter vimplar som häger lite vimsigt kors och tvärs.

Visst tog det lite tid, men det är värt allt besvär när Lillasyster utbrister – Åh, mamma det är som kalas i vårt rum!

Ja, se det snöar…

…det var ju roligt, hurra! Fast fortsätter det med samma intensitet i natt, så är jag troligtvis inte lika positiv imorgon bitti.

Full fart på Storasyster!

Idag har vi åkt madrass. Oj, vad kul det är även efter 40.

…"och pipporna dom e nog döda"

Jag har fasat länge för den dagen när huvudlössen skulle göra entré i mitt liv. Under min uppväxt var det något som man aldrig hörde talas om, utan dem förknippades med ”Lus-Mia” i Madicken.
Nu har lössen i alla fall kommit (och gått hoppas jag).

Efter nyår började det klia mer och mer i mitt hår. Till en början tänkte jag att det var vattkopporna från början av december som fortsatte att klia och anade därför inget oråd. När sedan Storasyster ursäktade sig för att hon var tvungen att klia i huvudet ramlade poletten ner.- Neeeej, det är säkert löss!

Med viss skam i kroppen gick jag till apoteket och viskade – Jag befarar att vi har fått löss i familjen. Varpå expediten lugnade mig och sa – Ja, det är väldigt vanligt idag och de gillar särskilt rena hår. Det har absolut inget med smutsighet att göra.

Hem för operation avlusning. Fukta håret och massera in ca 50 ml lusschampoo. Vänta 10 minuter, skölj ut. Kamma, kamma, kamma. Storasyster hade flest, jag mittemellan och Lillasyster minst.

Dagen därpå berättade vi om avlusningen på förskolan. Det visade sig under dagen att nästan alla hade fått, så det var bara att upprepa kuren igen och sedan ytterligare en gång efter 9 dagar.

Det positiva med detta är att mina tjejer självklart inte vill ha löss i håret och att jag utan protest numera får kamma deras hår. De har nog aldrig haft så välkammat hår någonsin.
Var kommer kräken ifrån? Jag och mina kollegor har en teori om att det är lusschampoföretagen som placerar ut dem i något skolbarns hår. Allt för att kunna sälja dessa svindyra produkter. 179:- för en kur om du har långt hår.

Jag har fått rådet att det är lika bra att jag vänjer mig, men jag vill inte!

…”och pipporna dom e nog döda”

Jag har fasat länge för den dagen när huvudlössen skulle göra entré i mitt liv. Under min uppväxt var det något som man aldrig hörde talas om, utan dem förknippades med ”Lus-Mia” i Madicken.
Nu har lössen i alla fall kommit (och gått hoppas jag).

Efter nyår började det klia mer och mer i mitt hår. Till en början tänkte jag att det var vattkopporna från början av december som fortsatte att klia och anade därför inget oråd. När sedan Storasyster ursäktade sig för att hon var tvungen att klia i huvudet ramlade poletten ner.- Neeeej, det är säkert löss!

Med viss skam i kroppen gick jag till apoteket och viskade – Jag befarar att vi har fått löss i familjen. Varpå expediten lugnade mig och sa – Ja, det är väldigt vanligt idag och de gillar särskilt rena hår. Det har absolut inget med smutsighet att göra.

Hem för operation avlusning. Fukta håret och massera in ca 50 ml lusschampoo. Vänta 10 minuter, skölj ut. Kamma, kamma, kamma. Storasyster hade flest, jag mittemellan och Lillasyster minst.

Dagen därpå berättade vi om avlusningen på förskolan. Det visade sig under dagen att nästan alla hade fått, så det var bara att upprepa kuren igen och sedan ytterligare en gång efter 9 dagar.

Det positiva med detta är att mina tjejer självklart inte vill ha löss i håret och att jag utan protest numera får kamma deras hår. De har nog aldrig haft så välkammat hår någonsin.
Var kommer kräken ifrån? Jag och mina kollegor har en teori om att det är lusschampoföretagen som placerar ut dem i något skolbarns hår. Allt för att kunna sälja dessa svindyra produkter. 179:- för en kur om du har långt hår.

Jag har fått rådet att det är lika bra att jag vänjer mig, men jag vill inte!